Vi människor tar alltid plats. Inte bara genom kroppens faktiska mått, utan också genom blickar, rörelser, tystnad, relationer och sättet vi förhåller oss till andra. Ett rum förändras när någon stiger in i det. Även en stilla kropp, en avvaktande hållning eller en nästan omärklig närvaro påverkar det som finns runt omkring.
I väggskulpturen claiming space undersöker Anna Nordström detta förhållande mellan människan och hennes omgivning. En sittande gestalt byggs upp av tunna järnlinjer. Kroppen är tydlig men samtidigt genomsläpplig: den avskärmar inte rummet utan låter bakgrunden och tomrummen bli en del av figuren.
Det är just mellanrummen som gör verket laddat. Linjerna beskriver en kropp, men de visar också allt som kroppen inte fyller. Det tomma blir inte frånvaro, utan en aktiv yta. Här uppstår en spänning mellan det fysiska och det sociala, mellan den plats vi faktiskt upptar och den plats vi upplever att vi har rätt till.
Ramen i verket förstärker den spänningen. Den kan ses som en yttre gräns, ett skyddande område eller en struktur som kroppen måste förhålla sig till. Gestalten verkar både vila i ramen och pröva den. På så sätt blir gränsen inte bara något som håller tillbaka, utan också något som hjälper oss att förstå var vi själva börjar och slutar.
Att göra anspråk på sitt eget utrymme behöver inte betyda att tränga undan någon annan. Det kan handla om att känna igen sina gränser, att våga finnas synligt och att låta den egna närvaron få betydelse. Samtidigt påminner verket om att ingen människa existerar helt fristående. Våra rum överlappar varandra, och varje kropp står i relation till andra kroppar, ramar och sammanhang.
claiming space rör sig därmed mellan det personliga och det gemensamma. Det är en skulptur om kropp och rum, men också om integritet, närvaro och rätten att finnas utan att be om ursäkt.
Material: järn
Typ: väggskulptur
Ram: 38 × 65 cm